Start Gården och vi  Getter  Hundar  Boskapsvaktare  Mohairstrumpor Mohairskinn  länkar     Kontakta oss
Angorageten är en gammal ras som hållits som husdjur sedan 4000-3000 år f.Kr.  Den kommer ur en vildgetstam som levde i de Tibetanska bergen.

Vi startade 1988 med att importera 3 getter från Nya Zeeland, för nöjet att få spinna mohair. De har nu blivit åtskilligt fler djur. Hur många djur vi har och hur ålders och könsfördelningen ser ut varierar under året. Just nu är det omkring 120 vuxna getter.

 

 

En vuxen get producerar vanligtvis 6 - 7 kg mohair per år fördelat på två klippningar. Unga djur ger upp till 5 kg det första året. .                                              Unga getter har den mest finfibriga mohair, mest lämpad till kroppsnära plagg. Med åldern blir den grövre och starkare och passar då till grövre tyger, raggsockor och mattor.

Det mesta av vår mohair förädlas till strumpor och sockor via  Nord Mohair AB, där vi är delägare.

 

Dräktighetstiden är ungefär 150 dagar och Angorageten får en eller två killingar som normalt väger mellan 2.3 och 3.5 kg. Undantagsvis kan det födas trillingar. Jämfört med får, växer Angorageten långsamt. Därför låter vi getterna bli 2 år innan de killar för första gången. Första året får de till att växa själva.

I år hade vi killning i april. Då får de killa ute i maskinhallen. Inför killningen klipper vi rent bakar och juver. Första dagarna får geten vara med sina killingar i ensambox  tills killingarna lärt sig dricka ordentligt. Därefter flyttas de ut i en större box med fler getter där de får vara någon dag innan de får gå ut i stora flocken igen.

Getterna äter gärna buskar och träd. Det är ett nyttigt fodertillskott, inte minst vintertid.

Under sommaren har getterna ett varierat bete. Till och med brännässlor och tistlar är delikatesser för en get. Den här gården saknar nästa helt hagmark så getterna betar på åkermark. Vallen är en blandning av gräs och klöver.  Salt och mineraler har alla fri tillgång till, och alltid friskt rent vatten.

 Under vintern ger vi ett tidigt skördat, hösilage av hög kvalité. Ett blötare ensilage fryser och blir onödigt hårt på vintern, svårt både för oss och getterna att handskas med.

 

Även om ett bra bete är det bästa stängslet så kompletterar vi med 3 - 4 eltrådar.  Det är viktigt att den nedersta tråden sitter lågt och är bra spänd, för en Angoraget som vill ta sig ut kryper gärna. 
 Fårnät har vi på något ställe men det är inte bra. Det händer ofta att  djur fastnar med hornen i nätet. 

 

 Bilder  Uppvärmning av nedkylda killingar och sondmatning.

Getterna går ute hela året och har en del av en stor lada (maskinhallen) som stall. De går in och ut som de vill.  Vi stänger helst inte in några djur och gör vi det grupperar vi efter ålder och storlek. Det råder en stark hierarki i flockarna och getterna är inte snälla mot varann. De utfodras ute och det måste finnas gott om plats vid maten så att alla kan äta samtidigt.

Ladugården är en gång i tiden byggd för mjölkkor och passar egentligen inte särskilt bra för den här djurhållningen. Det är lågt i tak och smala dörrar vilket gör det svårt att komma in med maskiner. Det är svårt att gödsla ut stöbädden som blir rätt omfattande under ett år. Getterna använder mycket av sitt foder att ströa med. Där har vi så få djur som möjligt.

 

   
   


 

 

www.vikamohair.se  

ansvarig för hemsidan: Anita Persson